20/4-2012 19.00. Duktig flicka med fina naglar

Nämen se goddag!

Nu är jag nyklippt och jag kan äntligen se! Vi kom nyss hem från frisören som klippte både mig och Zsófi, det var en vän till Márika så det kostade bara 1000 Ft (ca 30kr). Nice.

Den här veckan har jag gått efter principen ”var en duktig flicka”. Anledningen är för att jag och min värd-mamma ”bråkade” lite, anledningen för det var för att jag kanske inte har varit just det: ”en duktig flicka”.

Innan jag skrev det här tänkte jag att den förklaringen kanske skulle räcka men nu ser jag att det bara låter konstigt, så jag ska förklara. Säger man A får man säga B.

Så, jag var alltså lite olydig förra veckan, men jag förstod inte riktigt att jag var det. Jag gick till exempel förbi biblioteket, som ligger på vägen hem från skolan, när jag hade slutat en dag och hyrde en film eftersom jag inte fått några läxor. Oj, nu lyckades jag visst få in typ alla problem i en mening.

Alltså, jag har blivit tillsagd att gå hem direkt efter skolan och göra mina läxor. Om jag är klar med läxorna när min värd-mamma kommer hem kan jag fråga henne om det är okej att jag går ut. Sen är användningen av min dator en sak som vi tycker lite olika om.

Problemen som jag sa fanns i den där meningen ska jag förklara nu: Jag gick inte hem direkt efter skolan, jag hade visserligen inga läxor, men som utbytesstudent har jag ju alltid en sak att studera – språket, och sen satt jag och tittade på filmen på min dator under hela eftermiddagen (tre-timmars-film och lite extramaterial).

Så, den här veckan gör jag allt som jag blir tillsagd att göra (och inte göra) och ber inte om en massa undantag.

Det är ganska skönt faktiskt, jag vet vad jag ska göra. Så fort jag känner Gah! Vad ska jag göra? Så sätter jag mig bara och pluggar ungerska. Márika blir glad och jag lär mig fortare. Jag har liksom kommit in i dagsrytmen, och även om YFU säger att det ofta är så att man i början tycker att allt är nytt och spännande, och att man, när man kommit in i vardagen, tycker att det är tråkigt. Men jag tycker att det är ganska skönt.

Jag kom idag på att jag har varit här i fem veckor. Fem veckor! Vad det har gått fort. Gamla utbytesstudenter brukar säga: Ett år går så fort. Och nu börjar jag tro dem. Jag ska försöka att inte vara lat (vilket går emot min natur, hehe) och tacka ja till alla inbjudningar jag får och se till att lära mig och upptäcka många saker!

Imorgon blir det andra orkesterrepet, kul!

Apropå ingenting – jag målade naglarna igår (metallic), är mycket nöjd och har fått komplimanger. Tack till min vän Beate som gav det till mig!

Bilden är från en målning av mina naglar som denna Beate gjorde på mig några dagar innan jag åkte hit till Ungern.