torsdag 29 november 2012

Lite allmänt

Redovisningen (om man kan kalla den det, jag snackade ju bara lite inför klassen) av de tre kända svenska ikoner/hjältar/kändisar som jag gjorde i tisdags gick bra, tack Irene och Beate för tipsen! Jag använde Raoul Wallenberg och Astrid Lindgren.

Igår var det en väldigt konstig soppa till lunch (ni vet vi får både soppa och huvudrätt i skolan), kanelsoppa! Har ni någonsin ätit det? Smakade lite som glögg... Jättekonstigt, jag åt mer än de flesta, säkert hela tio skedar...

Men det fick mig att tänka på jul, den är snart här! Och lucia... Det blir det inget av för mig, lite sorgligt, men jag ska fråga min lärare om jag inte kan få berätta lite om det. Vi har nämligen en engelskalektion i datorsalen den 13/12, och han visar ofta youtube-klipp (ibland har de inget med engelska och göra, det är en ganska soft lektion). Så då kan jag ju berätta lite på engelska och visa ett klipp, så får jag lite känsla ändå!


Av nån anledning fick vi (i kören) titta på
lilla mulvaden medans vi väntade, barndoms-
minnen!

Vet ni va? I tisdags hade jag konsert med kören för första gången. Själva framträdandet var väl bra, vi sjöng bara två låtar, men det som var intressant var det som hände "back stage". Jag har blivit lite smått kompis med en jätteshysst tjej (som heter Maja, hur ungerskt är inte det?) Vi snackade en massa och kom överens att vi ska ses efter skolan (hon går i en annan) på fredag. Trevligttrevligt!



Ja... Det var lite allmänt vad som händer.

fredag 23 november 2012

Mums!

Tja! Jag är proppmätt! Igen... Idag sålde min klass hembakta mumsigheter (fint ord, va?) i aulan (som är mer av ett uppehållsrum i mitten av skolan än en aula). Det var jättemånga som hade bakat, och det var inte några fjuttiga chokladbollar, utan jättefina muffinsar, chokladsaker och hmm... Jag kan inte namnet på sakerna (ungerska, ni vet), men de var i varje fall jättegoda och profsiga. Och hur vet jag att de var goda? Jag fick smaka! På ganska många...

Varje fredag fram till jul kommer en klass (min var den första) att sälja godsaker i aulan för samla ihop pengar till skolresor, och jag tror någon nämde nåt om upprustning av idrottssalen... I varje fall: den klass som säljer får äta utan att betala, det var så mycket att även om vi käkade och folk köpte ganska mycket, så fanns det fortfarande kvar lite efter sista lektionen.

Nu var det ju så att det var så gott att jag åt ganska mycket (precis som de andra) och det var ju ganska mäktiga saker... Och sen skulle jag äta lunch (ungersk lunch... soppa, sen kött, pomesfrites och grönsaksröra)... Som sagt: jag är proppmätt! Men belåten.


Det här är inte ett foto på de riktiga mumsigheterna (jag gillar ordet) men det liknar de riktiga.

Nu ska jag plugga ungerska. Och kanke lite engelska också, min lärare bad mig att berätta om tre svenska hjältar och ikoner (det är temat, inte svenska förstås men hjältar och ikoner). Har ni några förslag?

onsdag 21 november 2012

17/11-2012 22.29 Tea party in Budapest


Tjenamors! Idag så var jag på det första YFU (organisationen som jag är här med) -mötet sedan lägret som vi hade de första dagarna här i Ungern. Där (på lägret) blev jag kömpis med många men jag har inte kunnat träffa dem eftersom alla bor så långt bort (eller är det kanske jag som bor långt ifrån dem..?).

Det var såå kul att träffa dem igen. Ett stort kramkalas blev det. Vi hade behövt mer tid, det har ju hänt en hel del de här första månaderna. Vi snackade om värdfamiljer, skolor, kompisar, hobbies m.m. och drack te (det var ju ett ”tea party”) och bakade någon slags ungersk godsak (påminde lite om chokladbollar, fast med körsbär och kokos) som vi bjöd de värdfamiljerna som kommit (min stannade hemma) på.

Det här mötet hölls i Budapest (som rubriken kanske avslöjade) så efter att jag gått upp kl 07.40. i morse och ätit frukost, tog jag en buss som på tre timmar tog mig till musikskolan som YFU hade paxat för vårt tea party.

Åh, mys på alla människor som var där! Alla utbytesstudenterna är så snälla och fina. Vi hjälpte varandra med problem också, det var rätt forum för det eftersom vi verkligen förstod varandra och kan tänka oss in i varandras situation.

Ca kl 16.30. gick de flesta och jag, som skulle ta bussen hem kl 17.15. och inte hade ätit mer än lite kakor sedan frukost, började få lite panik över om jag skulle få i mig något innan kl 20.00., då jag skulle komma hem.

Jag berättade det för en volontär, 18-åriga Zsófi, som tog med mig (efter att jag kramat en massa personer igen) till en italiensk restaurang som låg bakom hörnet.

Det tog typ bara 10 minuter att få min spagetti Carbonara klar och inslagen och sen skyndade vi oss iväg till busshållplatsen.

Vi hann, och bussen kom. Men! Busschauffören beklagade och sa att bussen var full och så åkte den!

Det skulle gå en till buss, men inte förrän två timmar senare, så Zsófi frågade om jag kunde tänka mig att sova över hemma hos henne. Så – här ligger jag i en säng hemma hos Zsófi!

Under middagen (bestående av min nyuppvärmda Carbonara och en fin sallad som Zsófis mamma fixade till mig) pratade vi om Zsófis utbytesår som hon spenderade i Texas 2011-2012.

Sedan tittade vi på X-faktor (ungerska varianten så klart) tillsammans med hennes föräldrar. De var jättetrevliga (precis som Zsófi) och vi diskuterade en massa, mest på ungerska, men även lite på engelska eftersom de båda pratade lite (och pappan kunde säga ”talar du svenska?” - på svenska!)

Så, efter en trevlig men lång dag ska jag nu (efter att ha läst några sidor i min bok) släcka lampan och sova...






...i Budapest!

söndag 11 november 2012

Ungerska-snack


Ibland får jag gå till andra klassers lektioner, för att berätta om Sverige och mig själv som utbytesstudent, eller bara vara med på lektionerna för att de är roligare än de jag skulle ha varit på, träffa mer folk och ”dela med mig” av min engelska (detta dock bara om det är en engelskalektion jag kommit till, vilket det ofta är), jag pratar bättre engelska än de flesta eleverna.

Idag gick jag till en engelskalektion, och förväntade mig alltså en timme på engelska, men så blev det inte idag. Lärarinnan (som också heter Agnes) frågade om jag hade lust att prata (på ungerska) med en gammal elev (som gick ut skolan för tre år sedan) som kommit och hälsat på, men inte hade något att göra den här lektionen.

Jag sa ja, mest för att jag inte riktigt kunde säga ”Nej tack, jag vill vara lat och prata engelska istället”.

Men det var jättekul att prata med honom, han var mycket schysst, och eftersom han bara pratade ytterst lite engelska, var hela samtalet på ungerska. Och det gick jättebra! Jag förstod honom och han förstod mig.

Efter ungefär 45 min, när Agnes lektion var slut, kom hon och frågade (på ungerska) lite om vad vi hade pratat om, och så fortsatte samtalet en stund till, men nu med henne också. Hon berömde mitt uttal!

Det känns så bra när jag känner att det går framåt med språket!

Apropå ingenting så ska jag berätta att jag nu kan få upp håret i en hästsvans. Jippie! Upptäckte det igår.

 
När jag åkte...

...och nu.
Väldigt intressant, eller hur?

fredag 2 november 2012

Utflykt!


Godagens!

Nu var det ganska länge sedan jag skrev sist, ledsen, men jag har haft saker att göra, de ni!

Jag var nästan på en konsert förra veckan! Nästan... Suck. Min kompis Diá (jätteschyst tjej från klassen) och hennes pojkvän Botond kom till Zalaegerszég (de bor i en by några mil bort) och tillsammans skulle vi gå på en klassisk konsert. Det stod att det skulle vara på ett ställe, vi gick till ett andra ställe, som vi trodde var rätt, men konserten var på ett tredje ställe. Hängde ni med?

Det var i varje fall så att vi gick runt i typ en och en halv timme och letade, frågade säkert över tjugo människor, men vi hittade det inte, så vi satte oss på ett café och snackade i stället. Det var ju trevligt men det var ändå synd. Nu såhär efteråt vet jag att konserten var på ett ställe som vi gått förbi, och nästan gått in och frågat om det var stället. Surt. Men som sagt hade vi trevligt ändå, och jag fick se mer av stan.

I lördags åkte jag hem till Diás (min kompis) hus och stannade där tills i tisdags. Vi hade det jättebra och det var mycket kul att få komma dit! När jag kom där möttes jag av Diás stora familj (föräldrar, fyra barn och en hund) plus Botond, som varje dag jag var där (och vanligtvis) kom dit efter jobbet. Vi stannade inte länge innan vi stack iväg till byns bad/spa. Det fanns många olika pooler (bland annat en med helande vatten, som jag tyckte luktade som te) men vi var mest i utomhuspoolen som var jättevarm. Det var mycket nice!

På söndagen tog jag bilder, så jag tänkte att jag kunde berätta om den dagen med dem:

Här är då Diá, ståendes i sin säng på söndagsmorgonen (alltså typ tolv...), jag gillar väggarnas färg!

Och här är jag i min säng, jättestor och jätteskön för att vara sova-över-säng.

På eftermiddagen åkte vi till Botonds hus, där vi åt lunch innan vi åkte till Botonds familjs vinstuga.


Det var jättekallt så jag fick låna en halsduk.



Jag och Botond med föräldrar, med vinstugan i bakgrunden

Lägg till bildtext

Diá

Jag fick hjälpa till att plocka svamp

Jag och Botonds mamma

Vi gick in och värmde oss en stund


Värmning av äpplen och händer över kaminen

In action runt bordet

Och titta hit!

Inne i vinstugan

Sen gick "ungdomarna" ut på promenad


Diá fick låna en mössa, mycket fin!

Utsickten

Botond tog fram sitt munspel och vips hade vi musik

Fler vinstugor

Väl tillbaka i värmen möttes vi av en trevlig syn.

(och utifall ni inte inte såg vad det var på förra bilden så såg det ut så här)
Det var jättetrevligt på kvällen i stugan och vi pratade, skrattade och åt. En massor: Vi åt fruktkaka och värmde potatis, hembakt bröd, svampen vi plockat tidigare på dan, äpplen och kastanjer på kaminen. Jag var proppmätt efteråt (ni vet, jo, men visst ska du ta en till...). När vi kom hem började jag, på uppmuntring av Botond (som själv brukar hålla på med det), karva en bild i trä.

Det var faktiskt jag som gjorde den, här hjälper Botond mig bara med att slipa lite.


Och: resultatet!

I måndags slappade vi och på eftermiddagen gick vi in till centrum och träffade en annan tjej från klassen och tillsammans med henne käkade vi pizza. Trevligt och gott. På kvällen när vi kom hem, bestämde vi att vi skulle titta på en film. Men vilken film..? Vi ville inte titta på någon film som vi hade sett förut (svårt i mitt fall, lätt i Diás). Vi kollade igenom hennes brors DVD-samling och tittade på internet. Men tre (TRE!) timmar senare hade vi inte fått fram någon film (vi hade valt några gånger men antingen fungerade inte DVDn eller så hittade vi den inte på internet). Dåfick Diá en idé: hon tog en DVD utan att titta och sen stoppade hon in den i datorn och så tittade vi. Filmen var kul, och vi fick äntligen kolla på en film. Nästa gång ska vi definitivt göra samma sak! 

På tisdags mårgonen åkte vi upp till Diás familjs vinstuga, och då tog jag bilder igen:


Diá med sin mamma (observera snön!!!)

Jag och Diá

Vinrankorna



 



Ett persikoträd

Vinstugan (som vi förövrigt inte var i)




Stugan låg högst upp på ett berg/kulle




Senare åkte vi till sjön som Diá brukar bada i på sommrarna



Innan jag tog bussen hem åkte vi hem till Diá och åt lunch. Det var något jag aldrig ätit förut: Lángos. Det var jättegott, så jag ska fråga om receptet, och så kanske jag kan lägga upp det här så ni får smaka på det också!
 



Lángos


Ha de!