En Agnes: Prag 3

Nu: sista delen om resan till Prag.

Eftersom jag inte hade laddat min kamera (låg i Malins väska och jag kom inte på det förens när jag skulle sova, och det var efter tiden då vi inte fick gå runt på hotellet längre) finns det inga bilder från förmiddagen på den tredje dagen. Men ni får klara er utan det. Vi gick i varje fall över till andra sidan av Moldau och där gick vi upp, upp, upp för en massa trappor till det gamla kungaslottet. När vi alla kommit upp satte sig många ner på trottoarkanten eller lutade sig pustande mot muren. Men YFU-ledarna sa direkt Let's go! men det satte Anja stopp för när hon sa Let the dead people rest! Så vi stannade vid muren där man kunde se ut över Prag (mummelmummel, jag hade ingen kamera) och när en liten orkester började spela trevlig musik i tretakt, bjöd jag upp Lydia och så dansade vi lite vals. Jag tror Theresa filmade... Undrar var den filmen dyker upp...

När the dead people hade vilat gick vi in i katedralen som stod bredvid slottet, fin var den, och när vi kommit ut fick vi syn på Dana. Vi jublade och klappade händer, och så blev det massa kramar. Vadan detta? säger ni, och så här ligger det till att första kvällen blev det dramatik, då Dana, min rumskompis, började må så illa att hon blev inlagd på sjukhus. Det var verkligen jättesynd om henne att hon missade så mycket, för sjukhuspersonalen envisades med att hon skulle stanna kvar en dag extra efter att hon blivit bra igen. Men nu kom hon alltså tillbaka och jag slapp sova ensam i mitt stora hotellrum sista natten.

Efter återföreningen med Dana gick vi och åt på valfritt ställe. Jag och tre japanska tjejer gick och åt på ett mysigt ställe där vi serverades hemmagjord soppa av en mycket trevlig tjej. Miho tog kort tillsammans med henne som minne.

Efter lunchen gick vi upp till Prags mini Eifeltorn som ligger uppe på en skogsbeväxt kulle. Jag och några andra gick till en bänk. Där fick jag ligga över Theresas, Lydias, Joleen och Danas ben, där hade jag det skönt i solen!

Efter denna vilopaus (för mig) gick vi ner till stan för att träffa några av de tjeckiska YFU-utbytesstudenterna. Det var kul att träffa dem och tillsammans med dem gjorde vi i grupper på 6 en två-timmars(!)- promenad runt Prag med karta och frågor att besvara (typ, vem föreställer statyn som står på hmm-gatan). Eftersom de andra i min grupp var ganska trötta på att gå, redan innan vi började, var det inte toppenstämning, men vi klarade i varje fall av uppgifterna. Vi gick förbi hotellet på vägen, så då passade jag på att hämta kameran, som laddat sedan morgonen. Vi gick till danshuset där vi skulle träffa de andra. Jag trodde att vi skulle komma sist, men det var bara en annan grupp där. Vi satt och vilade fötterna, jag och Dana tog en sväng över till andra sidan gatan för att kolla lite på utsikten och huset, vi kom tillbaka, vi väntade och väntade och väntade (vi försökte ringa men vi hade ingen signal). 40 minuter senare hoppade Lydia till: Är inte det där dem!? sa hon och pekade mot andra sidan gatan. Och ja, där satt hela högen och väntade på oss, gömda bakom en stor staty.

Sen god middag och efter det fritid ute på stan. Från början var jag med ett gäng på åtta, varav hälften ville ta en öl och hälften ville hänga med till pubben. Vi gick runt och letade ganska länge efter en bra pubb, men när de öl-drickande bestämde sig för en ville bara fem stanna där. Jag, Theresa och Dana kunde bara inte vara i dimman av rök som låg tjock där inne. Det är tillåtet att röka på pubbar i Tjeckien. Så, de icke-rök-gillande tjejerna gick till Starbucks istället. Vi tog med oss våra muggar tillbaka till hotellet och hade det nice sittandes runt ett bord snackandes.

Danshuset

Vi väntar (här Lydia och Joleen)

Dana

Jag står alltså nu bara några meter ifrån den andra gruppen (de är bakom mig), men ingen såg oss...

Middag

Musik på kvällen

Vi gick till Hard Rock Cafe för att shoppa en tröja till Joleen

Hon var nöjd med den

Theresa på Starbucks

Dana på Starbucks

Och jag på... Starbucks!

Sista dagen på denna resa tillbringades mest på bussen med lojt pratande, sovande, musik-lyssnande och bok-läsande. Åh, och min grupp van ”sak-letningen” som vi gjort dagen innan. Jag fick en smarrig vit-choklads grej.

Efter några timmar stannade vi i Telc där vi uppehöll oss i ca en och en halv timme. Mysig stad med fina hus och god glass... Efter det stoppet åkte vi direkt hem (till Budapest) med undantag av att vi stannade vid en mack (intressant, eller hur?).