En Agnes: Ungerska-snack

Ibland får jag gå till andra klassers lektioner, för att berätta om Sverige och mig själv som utbytesstudent, eller bara vara med på lektionerna för att de är roligare än de jag skulle ha varit på, träffa mer folk och ”dela med mig” av min engelska (detta dock bara om det är en engelskalektion jag kommit till, vilket det ofta är), jag pratar bättre engelska än de flesta eleverna.

Idag gick jag till en engelskalektion, och förväntade mig alltså en timme på engelska, men så blev det inte idag. Lärarinnan (som också heter Agnes) frågade om jag hade lust att prata (på ungerska) med en gammal elev (som gick ut skolan för tre år sedan) som kommit och hälsat på, men inte hade något att göra den här lektionen.

Jag sa ja, mest för att jag inte riktigt kunde säga ”Nej tack, jag vill vara lat och prata engelska istället”.

Men det var jättekul att prata med honom, han var mycket schysst, och eftersom han bara pratade ytterst lite engelska, var hela samtalet på ungerska. Och det gick jättebra! Jag förstod honom och han förstod mig.

Efter ungefär 45 min, när Agnes lektion var slut, kom hon och frågade (på ungerska) lite om vad vi hade pratat om, och så fortsatte samtalet en stund till, men nu med henne också. Hon berömde mitt uttal!

Det känns så bra när jag känner att det går framåt med språket!

Apropå ingenting så ska jag berätta att jag nu kan få upp håret i en hästsvans. Jippie! Upptäckte det igår.