Mums!

Tja! Jag är proppmätt! Igen... Idag sålde min klass hembakta mumsigheter (fint ord, va?) i aulan (som är mer av ett uppehållsrum i mitten av skolan än en aula). Det var jättemånga som hade bakat, och det var inte några fjuttiga chokladbollar, utan jättefina muffinsar, chokladsaker och hmm... Jag kan inte namnet på sakerna (ungerska, ni vet), men de var i varje fall jättegoda och profsiga. Och hur vet jag att de var goda? Jag fick smaka! På ganska många...

Varje fredag fram till jul kommer en klass (min var den första) att sälja godsaker i aulan för samla ihop pengar till skolresor, och jag tror någon nämde nåt om upprustning av idrottssalen... I varje fall: den klass som säljer får äta utan att betala, det var så mycket att även om vi käkade och folk köpte ganska mycket, så fanns det fortfarande kvar lite efter sista lektionen.

Nu var det ju så att det var så gott att jag åt ganska mycket (precis som de andra) och det var ju ganska mäktiga saker... Och sen skulle jag äta lunch (ungersk lunch... soppa, sen kött, pomesfrites och grönsaksröra)... Som sagt: jag är proppmätt! Men belåten.



Det här är inte ett foto på de riktiga mumsigheterna (jag gillar ordet) men det liknar de riktiga.


Nu ska jag plugga ungerska. Och kanke lite engelska också, min lärare bad mig att berätta om tre svenska hjältar och ikoner (det är temat, inte svenska förstås men hjältar och ikoner). Har ni några förslag?